ö-hoppning.

vi åker ut på en ö-hoppnings tur imorn och jag ska verkligen njuta och inte ta med datorn.
vi hörs om 12 dagar.

myggorna biter itu mig, dax att gå.

pusshej!

love life.































livet är ganska fantastiskt. jag älskar de.

anlände till Nadi, Fiji, idag. stället vi bor på klår allt, helt underbart. We loooove!

Pussokram!

en säl och en kalv.





två bilder på extremt söta varelser!

nu är vi i Auckland, storstad. har lite hungrat. höghus känns helt plötsligt exotiskt!
vi var på en festival igår, 60 000 pers. såg lily allen mf. hon var bäst. älskar hennes texter.
vi dansade och drack ett par öl. sen avslutade vi med en kycklingkebab på queen street innan vi somnade.

livet är fint!
pussokram!

sydön nya zealand

denna ö är som en berg och dalbana, upp och ner. sjuka kontraster. och jag undrar seriöst hur många kurvor vi tagit med denna fantastiska lilla nissan van sen vi fick den.
ett par hundra mil senare konstaterar jag iallafall att denna delen av resan kommer vara svår att slå. dessa tolv dagar i mitt liv.
till bilen, det är en van med två säten fram och en slags förvaringsgrej bak på vilken man sen sover om natten. faktiskt ganska skönt om man tänker på hur den ser ut.
det är en automatare vilket underlättar när man kör på "fel " sida av vägen. Evelina och jag har ungefär samma körstil och vi har otroligt kul på vägarna när den som sitter bredvid spänner sig mer än den som kör.
vägarna går väl lite att jämföras med Schweiz fast 5 gånger sämre skick och 10 gånger slingrigare. perfekta motorcykelvägar.

vår resa startade i Christchurch, staden som sov, i våra ögon. det var nyårshelg när vi kom och allting var stängt och dött. vi hittade en liten oas ibland industribyggnader som var riktigt mysig och här åt vi och drack en drink på kvällen.
vi skulle möta en man på flygplatsen som skulle ge oss vår bil och han kom tidigare än oss, bra. en snabb upplärning och vi var iväg till fresh choice för att köpa mat.
vår mat på resan har bestått av mycket kolhydrater och grönsaker. Evelina har fått köttabsitens en gång och köpte ett paket salami. sött!
varje morgon har vi ätit kellogs och mjölk. fint de!

sen bar det av mot, det som fortfarande enligt mig är det vackraste jag varit med om, Mount Cook, Nya Zealands högsta berg. Vägen dit var helt fantastisk. i själva myn fanns det inte så mycket mer än ett hotell och några hostell men desto bättre, mer plats för natur.
inne i hotellet fanns ett museum och en filmsal. där såg vi en 3d film om när hillary något besteg bergen runt om och även mount everest. häftigt är rätt ord. berg och snö är bland det vackraste som finns i denna värld så det var coolt.
ett par filmer där taket blev en glob som visade rymden och galaxerna gjorde mig helt vimmelkantig. det där med rymden och hur liten jag är här på jorden är alltid läskigt. så timmar spenderades där inne.
inne i Nationalparkerna finns det "campingplatser" där man betalar och sätter ett kvitto i fönstret men vår natt där blev stormig och riktigt läskig. jag vaknade flera gånger av hur hela bilen vinglade och det regnade massor.
morgonen därpå var planen att göra en vandring upp bredvid NZ största glaciär, Tasman, men det var för dåligt väder så vi körde vägen istället. lite besviket.

queenstown och vägen dit var kantad av pass att ta sig igenom. när vi väl kom fram blev jag förälskad. det var som en liten alpby med berg på sidorna och en sjö på kanten. massor av rejäla trä och stenhus, love it! vi var lite barskrapade med tanke på att mina kort var stulna så alla äventyr vi skulle boka fick bli till ett äventyr i väntan på att pengarna skulle föras över.
på kvällen festade vi, en måndag. det märkte vi när vi kom ut. men vi hade kul ändå. spelade biljard och drack öl. morgonen efter blev vi väckta av parkeringsvakten som sa: ni har fem minuter på er att flytta bilen, detta är ingen camping. inga problem.
äventyr nummer ett, tisdag, var som vi alla redan vet det coolaste ever, hellikopterflight med snow landing. sjuuuuukt, jag har aldrig varit så glad. nu vill jag köpa en egen hellikopter och lära mig flyga.
pengar på kontot igen, nya äventyr inbokades.
vi körde till en av de bästa rastplatserna, fylld med campande folk, på vägen mot kingston. vi fick en plats ända nere vi sjön och kunde vakna till den vackraste utsikten någonsin. morgondopp i 10 gradigt vatten, yey!
pigga och vakna på väg till milford sounds. sooo exiting.
ösregn. verkligen ösregn hela vägen. vilket betydde extremt stora vattenfall på alla väggar. vackert.
nästa framme kör man genom en tunnel (homer tunnel) som var gammal. NZ är inte så väldigt high-tech här nere i syd. det kändes som att den såg ut som när den byggdes. ingen betong för att lyfta upp konstruktionen här inte, nej bara rent berg. och kolsvart, enfiligt och guppig mark att köra på.
vid fyra på eftermiddagen åkte vi på en båttur ut i fjorden och fick se delfiner väldigt nära och sälar. coolt.
alla vattenfall var tydligen 4 ggr så stora eftersom det öste ner. något gott förde det med sig det förbannade regnet.
vi stannade på samma rastplats påväg tillbaka.

back in queenstown. åkte jetboat, 900 hk, fooooort. 360 spins, blött. vi var sjukt sexigt klädda i våtdräkt, våtskor, 80-tals fleecetröjor och vattentäta jackor.
middag på en plats ute i ingenstanns. blåste upp kayaker och paddlade i regn hela eftermiddagen. vattnet är så blått så man tror det är en saga.
iskalla kom vi tillbaka till husbilen, inte så kul. vi körde till hotpools utanför byn. jag ville verkligen inte lämna byn, den var bland det mysigaste jag sett.
lyxigt nog fick vi en egen hotpool med 40 gradigt vatten där man kunde öppna taket och se ut över bergen runt om.  vi var i en annan värld.

vidare mot franz josef glacier. världens brantaste glaciär. och en av de få som har en regnskog precis där isen tar slut. det var, igen, något av det häftigaste jag gjort. jag älskar is!
vi fick en sjukt söt guide med maoridrag som tog med gänget upp till första avsatsen. jag frågade hur man kom till toppen (såklart!) och han svarde att det tar 16 timmar. och det ingår mycket ice climbing i det.
så jag nöjde mig för sekunden. njöt av utsikten och såg upp på denna enorma rörande ismassan. 5 meter om dagen rör den sig. respekt.
vi fick iallafall isskor med dubbar. ballt. kände mig som en isprinsessa utan det grasiösa.
lyxvarning igen, hotpools igen. det är lätt att falla när man är skabbig i en van utan dusch och värme. public pools denna gången i en regnskogsmiljö. det regnade och vi blev rena. loevly!!

sen tog vi the west coast road hela vägen till greymouth och såg lite konstiga väster byar utmed vägen. folket här nere är väldigt "bonniga". en tjej vi mötte ute i queenstown sa det roligaste jag hört. hon hatade nordön och hade varit där en gång när hon var 6 år. när hennes mamma frågade vad hon tyckte hade hon svarat:
- I will never go back again, I only want to go to mount cook. och många bor i ruckel ute i ingenstanns och har flera mil till närmsta granne. men de är nöjda. jag kan bara inte förstå det.
okej, west coast. i greymouth bestämde vi oss för att bli lite lördagsfina, rena som vi var. vi gick ut och tog en öl på en irlänsk pub och blev som apor i bur. väldigt exotiskt med blonda tjejer här tydligen. männen bjöd oss på öl och frågade vad vi spelade för konstigt spe. Yatzy!
tre killar från skottland joinade oss och vi roade oss och gick till en nattklubb, den enda i byn, och dansade till liveband till någongång på natten.
vaknade av att det öste ner den natten med. stora sjöar hade bildats och det slutade aldrig regna efter det. vi skulle se pancake rocks som är kända kalkstensklippor och det gjorde vi men vi var så dyblöta när vi kom tillbaka att vi aldrig gick ut ur bilen igen. mina jeans tog ett dygn på sig att torka och fukten rann på innerväggarna om natten. då var det lagom kul att bo i en husbil.

utanför westport tittade vi på en guldgrävarby som byggts upp i tidsenlig stil. riktigt mysigt. shantytown.
sen om man har lust kan man titta på en liten väg på google earth som ligger mellan kohatu och motueka och sen vidare mot takaka och collingwood. den var häftig.
uppe i collingwood fick vi kartor för att ta oss så långt vi kunde ut på farewell spit, sydtoppen. vi körde en bit och började vandra. på ett ställe kunde man få se sälar så vi gick dit. det var en häftig stig in i ko- och får-hagar. när vi kom fram till havet 30 minuter senare fick vi våra sälar. face to face. de var stora dessutom, som jag ungefär. fast tjockare!
jag var mäkta imponerad.

därefter drog vi till nelson. sjukt mysig stad utmed havet. landskapet runt om gör det till en nästan magisk plats. vädret var dåligt och det började bli sent så vi körde till blenheim istället. där bokade vi två båtturer.
första turen var ut i marlborough sounds. det var postbåten som gjorde sin vanliga tur ut till alla som bor i skärgården, så vi fick en guidad visning och se de riktiga ö-borna. (hehe, turistigt, jag vet!) borde vara hur vackert som helt men vädret var mest som en dålig svensk sommar så det var mer en okej upplevelse. vattnet har en sån grym färg, de är skiftar mellan turkost och grönt och det är dessutom väldigt klart.
vår guide berättade massor om valfångsten som var en stor industri där förr. under en tid var det bara valens tunga man ville åt. sen fick de simma ut till havs igen. VIDRIGT.

andra båturen gjorde vi tidigt morgonen efter i kaikora. det var whale watching time. yej! vi hade tur och fick se tre stora kaskelottvalar. det har alltid varit en stor dröm, så det var coolt. nära var dom med, ca fem meter. galet. hälften på båten spydde och gnydde, vilket förstörde turen lite. det var ganska vågigt, men jag gillar de!
kaikora var inte mycket mer en än gata så vi bestämde oss för att ännu en gång bada hotpools. sjukt skabbiga åkte vi till hanmer springs, en thermal-bad ort. jättegullig liten alport.
det fanns en stor plats med massor av pooler och efter att ha provat alla sorters grader mellan 35 och 41 bestämde vi att 37 var den perfekta. där är man varm men dör inte av värmeslag. bada i hotpools är ett av mina största intressen, hehe. UNDERBART!
rena gick vi på restaurang. första gången sedan vi träffade Caroline och Daniel uppe i Cardona (glömde föresten skriva de, mellan Queenstown och Franz Josef finns en liten by som heter Cardona. Hotellet där sen gamalt och skabbigt ut men det var sjuuuukt fint!). Gott att slippa diska. Jag åt en curry-pumpa soppa som var så god så god!

ja. idag lämnade vi hanmer springs tidigt och åkte till christchurch igen. jag ändrar min uppfattning lite, det är en fin stad med massor av parker och grönska. den kanske inte har det bästa ryktet i världen och kanske är lite väl kyrklig för min smak, men fortfarande okej.
vi träffade Alli och Scott (skottska killarna som firade nyår med oss), de hade saker vi glömt i Papamoa och mitt bankkort. Finally, jag har egna pengar igen.

Jaha, så här sitter jag på flygplatsen och väntar på flyget mot Auckland. Sydön har varit allt en resa ska vara. Sol och regn. Berg och dalar. Äventyr och avslappning.
Saker jag inte kommer sakna är: -sängen som delar sig i många delar och är kall varje natt. -att laga mat på en gasspis och behöva diska allt hela tiden. -folk, trots allt är sydön väldigt öde och man träffar inte folk allt för ofta.
Annars har det varit spännande 12 dagar i en van. Jag gillar det och vill definitivt göra det igen.

hippieliv i en for liten husbil.

jag och evelina lever hippieliv i en liten van dar man faller ut en sang varje natt. vi har de finfint.

saker som ar varda att namna

-idag gick vi en lang promenad och sag stora fur seals (salar) som lag och gottade sig pa stranden. ungefar i storlek med mig och vi gick 2 meter ifran dem.
-i forrgar besteg vi franz joseph glaciaren, vi gick med isdubbade skor och det var bland det coolaste jag har gjort i hela mitt liv.
-milford sounds i osregn blev en oforgl;mlig tur dar vi akte bat coh fick se stora delfiner och salar nara.
-mount cook NP ar bland de vackraste jag sett och vagen dit var fantastisk.
-Hellikopter flight utanfor Queenstown (forovrigt varldens sotaste lilal by) med snow landing, sjukt ballt!!!
-jetboat (900 hk, med manga 360 spins, wihaaa!) och kayaking.
-varan humor i en alldeles pytteliten husbil ar alldeles utmarkt, vi spelar gamla klassiker pa cd-spelaren och skrattar och skriker WOW ungefar var femte minut.

NZ ar bland det basta jag varit med om nagonsin och jag kommer aldrig sluta resa och just nu vill jag bara leva for aventyr resten av mitt liv.

Stor kram pa er alla!
Skriver mer sa fort jag har tid, de finns ju sa mkt annat roligt att gora.